fredag 22 mars 2013

Om diskussionen

Hej där!

Har inte skrivit så mycket här på bloggen om vad jag tänkt mig diskutera i arbetets diskussion, även om jag självklart hela tiden har haft tankar om det. Därför tycker jag det är dags att presentera lite hur jag tänker runt diskussionen.

Väldigt övergripande så kan jag ju säga att diskussionen kommer att handla om att analysera resultatet av mitt arbete (främst diagram) utifrån den information som står i bakgrunden i arbetet. Jag ser bakgrunden både som något som ska ge en en uppfattning av ämnet och något som utgör grunden för att man ska kunna tolka resultatet  (är ju ett naturvetenskapligt arbete och detta arbetssätt är ju inte så ovanligt inom området...). Dessutom ska självklart även eventuella felkällor tas upp och diskuteras liksom tankar om hur arbetet kunde gjorts bättre. Slutsatserna dras självklart även i denna del av arbetet, även om all fakta presenterats i resultatet och bakgrunden (med fakta i resultatet menar jag själva undersökningen). Om det passar kommer jag även skriva lite om hur jag hur arbetet påverkat mig och liknande. Annars så lämnar jag sådana tankar åt PM:et senare.

Här under visas ett exempel på hur ungefär jag tänkt föra diskussioner kring mitt resultat:


Detta diagram visar åldersfördelning hos alla gransångare som fångats på Industriängarna som blivit åldersbestämda. n=879
Detta diagram kan jag diskutera utifrån att jag vet att dödligheten bland unga gransångare är extremt hög, nämligen ca 80%. Den höga dödligheten bland ungfåglar (och även vuxna) leder till att många ungar behöver födas varje år för att gransångaren som art ska kunna fortleva – en gransångarhona kan lägga 4-8 ägg två gånger om året. En majoritet av de fåglar som ingår i det här diagrammet är fångade efter gransångarnas häckningstid, då populationen är som maximal för arten och till stor del består av just ungfåglar. Den åldersfördelning som resultatet visar är därför inte så förvånande, utan ganska trovärdig.

Det finns dock felkällor. En felkälla är att alla fåglar som någon gång kontrollerats på Industriängarna har varit äldre än 1K (d.v.s. inte årsungar utan äldre, 2K+). Dessa har ingått i resultatet två gånger eller mer, vilket gör att andelen gamla fåglar troligen är något överskattad. En annan möjlig felkälla är att vissa individer kan ha blivit felbedömda vad gäller ålder. Om denna felkälla förekommer så saknar den nog dock någon större betydelse för resultatet då detta troligen är ovanligt. Det skulle också hypotetiskt kunna vara så att unga och äldre fåglar har olika stora tendenser att fångas. Slumpen är även den en felkälla i mitt arbete, men den borde inte spela alltför stor roll vad gäller det här resultatet då antalet fåglar som fångades var 879 st, vilket är ett ganska högt tal. Men det hade självklart varit ännu bättre om underlaget innehållit ännu fler fåglar – då skulle slumpen fått mindre spelrum.


Tänkte få in ett inlägg till idag om vad jag åstadkommit under resten av dagen, så kika gärna in senare!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar