Gransångare (Phylloscopus collybita)

Gransångaren, Phylloscopus collybita, är en liten fågel som är nära släkt med vår vanligaste fågelart lövsångaren. Den blir 10–12 cm lång och väger inte mer än en stiftpenna. Arten är gråbrungrön på ovansidan och smutsvit på undersidan med gula inslag på strupe och bröst. Den är till utseendet mycket lik sin släkting, men har normalt mörkare ben, mer dämpade färger och ett otydligare ögonbrynsstreck. Att skilja dem åt blir genast mycket lättare när den öppnar näbben och sjunger sin karakteristisk taktfasta och klara sång "sill-salt-sill-sill-salt".

Gransångaren är mycket lik lövsångaren men har mörkare ben, mer dämpade färger och ett otydligare ögonbrynsstreck.

Artens taxonomiska ställning är lite invecklad. Fram tills nyligen inbegrep arten gransångare även den iberiska gransångaren (P. ibericus) , kanariegransångaren (P. canariensis) och kashmirgransångaren (P. sindianus). Nu anses de vara separata, men ändå närstående, arter. Gransångaren har i nuläget dessutom sex erkända underarter.

Den här lilla sångaren går att hitta från Skandinavien i norr till medelhavsområdet i söder och från Irland i väst till Sibirien i öst. I Sverige häckar två underarter av gransångare, rasen abietinus i norra delen av landet och rasen collybita i södra och sydvästra Sverige. Arten är en flyttfågel som tillbringar den kalla delen av året i medelhavsområdet eller i Afrika söder om Sahara och återkommer i mars–april för att häcka. Hanen börjar då genast sjunga. Honan lägger 4–8 ägg i ett bo som ofta placeras direkt på marken, och ofta hinner paret med två kullar under en säsong. I september–oktober bär det av söderut mot varmare trakter.

Ofta hinner ett gransångarpar föda upp två kullar om året med 4–8 ungar i varje. Fotograf: Sergey Yeliseev
Bildkälla

Skog, parker och trädgårdar är alla lämpliga häckningsmiljöer, även om den nordliga rasen är mer kräsen av sig. Insekter och spindlar utgör bytesvalet. Gransångaren lever ett hårt liv och den hittills äldsta individen kontrollerades levande av ringmärkare vid en ålder av åtta år, en mycket hög ålder för en gransångare då de flesta inte ens överlever sin första vinter.

Världspopulationen av gransångare uppskattas mycket grovt till 200–700 miljoner adulta individer med 100–400 000 par i Sverige. Den sydliga rasen collybita är en nykomling i den svenska faunan som började etablera sig i södra Sverige under 1970-talet och som håller på att bli en allt vanligare häckfågel som sprider sig allt längre norrut.

Den sydliga rasen collybita är ny i den svenska faunan, och har dykt upp först de senaste decennierna.

Industriängarna

Industriängarna är ett område i Stenungsund som ligger på Borealis mark nära industriområdet – därav namnet. Ringmärkning av flyttande småfåglar har bedrivits där sedan sensommaren 1991. Under de första åren användes endast ett mindre antal nät och ringmärkningen skedde osystematiskt. Men 1995 byggdes en liten ringmärkningsbod och efter det blev ringmärkningen mer standardiserad. Antalet nät har därefter successivt ökat till dagens 18. Idag fångas det varje år fåglar på Industriängarna från mitten av juli till månadsskiftet oktober/november.

Svarthätta, här en hona, hör till de arter som ofta fångas på Industriängarna.

Talgoxar är även de mycket vanliga i näten, men den här som är partiellt albino tillhör rariteterna. 

Från 1997 har förutom "vanlig ringmärkning" även CES-märkning bedrivits i området. CES står för Constant Effort Sites och är ett nationellt projekt vars syfte är att undersöka fåglar under häckningperioden. På 20–30 platser runt om i Sverige fångas det varje år fågel vid tolv tillfällen under maj–augusti. Till skillnad från vid den "vanliga fångsten" används det vid CES inga inspelningar av fågelsång för att locka till sig fåglar. Detta är annars en effektiv metod för att fånga många fågelarter.

Själva miljön runtomkring Industriängarna består av flera olika naturtyper. Där finns en högörtäng, sumpskog och ett vassdominerat område med dammar. Tidigare var högörtängen en åkermark, men när dess dräneringssystem slutade fungera övergavs den och Industriängarna blev allt blötare och mer vassbevuxet – idag är området ett igenväxande kulturlandskap. Nya fåglar som dykt upp i området under igenväxningsprocessen är brunsiska, en sydlig ras av gråsiska, och den sydliga rasen collybita av gransångare.

Industriängarna är ett igenväxande kulturlandskap.

Industriängarna hittar du här:

Visa större karta

Ringmärkning

Den första gången en fågel blev ringmärkt var 1899 i Danmark. I Sverige var den första fågeln som fick en metallring runt benet en fjällvråk som märktes 1911. Vid ringmärkning måste fåglarna normalt sett först fångas med hjälp av nät eller fällor. Japanska slöjnät är den allra vanligaste fångstmetoden – dessa nät är mycket mjuka och tunna, försedda med fickor som fågeln faller ner i när den flyger in i nätet.

När man väl fångat en fågel förses den med en metallring runt tarsen – den kroppsdel som på en fågel ser ut att vara smalbenet men i själva verket motsvarar delen mellan vristen och tårna på oss människor. Ringens vikt för en småfågel motsvarar ungefär vikten av ett armandsur hos en människa, och på den står det en adress och ett id-nummer.

Metallringen som fågeln, här en järnsparv, förses med motsvarar vikten av ett armbandsur för en människa.

Förutom att en fågel vid ringmärkning förses med en ring, samlas även olika data in. Art, plats, tid och datum antecknas, liksom ofta även ålder, kön, vikt, vingens längd, hur mycket fett fågeln samlat på sig och hur långt den kommit i ruggningen (byte av fjäderdräkt). Mängden fett en fågel bär på går att se genom att man försiktigt blåser undan fjädrarna, då fett lagras direkt under den genomskinliga huden.

I Sverige ringmärks varje år ca 300 000 fåglar och av dessa återfinns ca 1 %, men siffran skiljer sig mycket mellan olika arter. Individer av större arter har större sannolikhet att fångas igen. Som exempel kan tas att återfyndsandelen är 12,0 % hos kråka, 1,2 % hos den mindre staren och endast 0,1 % för den lilla lövsångaren. (Siffrorna gäller perioden 1911-2008, lista finns här.) Trots den många gånger låga återfyndsandelen så ger de få återfynden viktig information i och med att data kan jämföras mellan olika tidpunkter.

Endast 1 av 1 000 lövsångare som ringmärks återfångas.

Exempel på information som kan samlas in vid återfångster är till exempel hur gammal en fågel kan bli. Sveriges äldsta fågel, en sillgrissla, kontrollerades levande på häckplatsen 2008 vid en ålder av 42 år och 10 månader. Samtidigt blev Sveriges äldsta kungsfågel, som är Sveriges minsta fågelart, 3 år och 5 månader, så det varierar mycket. Men utan ringmärkningens hjälp skulle det vara svårt att få denna typ av information hos vilda fåglar.

Så om du hittar en fågelring, skicka in den – den kan ge viktig information!

PROJEKTARBETET ÄR KLART! :D

Hejhej!

Nu har jag skickat in arbetet slutligt! :D Det blev ingen respons eftersom Thomas tyvärr inte hann med det, men är nöjd med arbetet ändå och han skulle ändå läsa igenom det. :) Arbetet har i princip varit klart i en dryg månad nu, så idag läste jag igenom det lite snabbt och ändrade lite detaljer bara, sedan skickade jag in det! Känns bra att ha fått det gjort, detta arbete som tagit mig ganska så mycket mer än 100 timmar... Men det har varit otroligt roligt och lärorikt också! Nu är det bara PM kvar, sedan är jag helt färdig! :D  Men tänkte lägga upp några korta inlägg till som bara innehåller information om det jag arbetet med, så att man kan få lite info om det här på bloggen. :) Här under kommer den uppdaterade projektplanen (den är i princip densamma som innan, men ändå).

Innehåll	Beskrivning
Syfte Frågeställning Avgränsning	Syftet med undersökningen är att med hjälp av data kopplad till ringmärkningsområdet Industriängarna i Stenungsund undersöka fågelarten gransångare. Avsikten är att undersöka de aktuella fåglarna utifrån ålder, vinglängd, vikt, fettklass och ruggningsstadium vid tillfället för fångsten, samt det datum och klockslag de infångades. Målet är att även återfynd av fåglar med anknytning till Industriängarna undersöks, liksom att undersöka om det går att urskilja mönster för kön och underart. Intentionen är dessutom att antalet fångade gransångare mellan olika år jämförs för att se om man kan urskilja en förändring över åren. Detta breda syfte ger ett flertal frågeställningar, vilka preciserar undersökningens omfattning. Hur ser åldersfördelningen ut hos de gransångare som fångats på Industriängarna? Hur lång är vinglängden hos de infångade individerna? Hur mycket väger fåglarna vid fångsttillfället? Hur ser fördelningen av gransångare ut med avseende på fettklass? Finns det samband mellan vikt och fett samt tid på året hos de fångade individerna? Hur inverkar vinglängden på vikten? Hur ruggar gransångaren? Hur ser gransångarens flyttningsvanor ut? Hur har individer förändrats från märkningstillfället till återfångsttillfället? Finns det några tydliga skillnader mellan honor och hanar samt mellan olika underarter? Har en förändring skett vad gäller de fångade gransångarna över åren? Undersökningen avgränsas till att omfatta en fågelart, gransångare, som undersöks utifrån data insamlad i samband med ringmärkning. All data som rör gransångare är avgränsad till individer som har anknytning till Industriängarna i Stenungsund, antingen genom att de märkts eller kontrollerats genom återfångst i området. Det tidsintervall som ringmärkning på gransångare bedrivits på Industriängarna är 1992-2012 och samtidigt det intervall som avgränsas i den här undersökningen.
Metod Material	Använda mig av insamlad information (data) om gransångare under de år som ringmärkning bedrivits på Industriängarna. Tänkt att sammanställa olika tabeller och diagram över gransångare i arbetet, som huvudsakligen ska vara skriftligt. Information om arten gransångare, fågelflyttning, ruggning, Industriängarna och även om ringmärkning måste inhämtas för att slutsatser ska kunna dras ur arbetet. Denna information hämtas från olika källor, såsom böcker, internet och  expertkunskap från Thomas. Ska även använda mig av egna foton/skisser i mitt arbete.
Tidsplan	sommarlovet – bestämma ämne för projektarbetet, kolla upp framtida ev. källor om ämnet v.34-40 förarbete – få respons på arbetet, börja smått med förberedelser, faktaletande, ringmärkning v.41-46 uppehåll på grund av privata skäl v.47-50 återuppstart, uppdatering av blogg och faktaletande v.51-52 inhämtning av data, överblickning av datan, litteraturstudier v.1-3 litteraturstudier, fixa foton, sortering av rådata, skrivande av uppsats v.4-7 presentation av data (diagram), skrivande på uppsats, framförande av muntlig presentation (delredovisning) v.8-11 presentation av data, skrivande på uppsats v.12-14 presentation av data klar, uppsatsskrivandet färdigt, hela arbetet klart; skickas in till Thomas Liebig (ornitolog) v.20 arbetet skickas in senast denna vecka
Presentation Redovisning	Vetenskaplig uppsats Kort muntlig presentation redan gjord torsdag v.7

Ha det så bra ute i det strålande vädret nu! :)

Arbetet är inskickat för respons!

Hej igen!

De senaste dagarna har jag slipat på diskussionen och arbetet som helhet. Idag (observera att när denna text skrevs var det fortfarande torsdag) skrevs slutligen diskussionen klart och även en sammanfattning skrev. Efter att dessa två sista moment har klarats av är jag FÄRDIG MED MITT ARBETE. Detta innebär att det är klart att skickas in för respons till Thomas, vilket gjordes för några minuter sedan. Så nu behöver jag troligen inte tänka på projektarbetet på flera dagar! :D Misstolka mig inte, det har varit jätteroligt och intressant och jag har lärt mig mycket, men det är oerhört att få ett sådant stort arbete att bli klart! Då känns det verkligen som man uträttat nåt! Nu är det bara att vänta på att få tillbaka det och att börja skriva på PM. :)

Trots att jag blev klar med det lite senare än jag tänkt så är jag väldigt nöjd! Så i natt kan jag allt sova gott! ;)

Bara för att jag är på så bra humör kommer en söt liten bild på en gransångare här under:

Denna gransångare har fått ringnumret RU 9076. Det är en adult (gammal) fågel som  vägde 7,5 gram och hade en vinglängd av 60 mm när den fångades den 15 september förra året. När den fångades höll den på att rugga (byta sina fjädrar) och var normalfet.

Annandag påsk

Hejhej!

Idag har det alltid blivit gjort en hel del på arbetet! Nu är allt färdigskrivit med undantag för diskussionen och sammanfattningen. Det som är kvar att göra är att arbetet behöver tittas igenom och diskussionen behöver skrivas till, nu innehåller den mest lite lösa delar som behöver utvecklas och sammanfogas. Men källkritiken och innehållsförteckningen har jag allt fått koll på! :)

Så nu är arbetet snart färdigt och redo att skickas in till Thomas.

Påskaftons och påskdagens arbete

Hej igen!

Har inte bara ätit godis och påskpysslat, utan har faktiskt fått gjort ännu lite mer på mitt projektarbete. Nu börjar det likna något och jag känner att arbetet börjar lida mot sitt slut. Igår skrev jag en hel del på resultatet, vilket jag även gjort idag. Rusultatdelen är nästan klar, men den behöver lite finslipning. Dessutom har jag idag börjat skriva lite smått på diskussionen. Imorgon satsar jag på att bli klar! Då ska jag skicka in arbetet till Thomas, och sedan har jag gjort mitt tills jag fått tillbaka det och allt ska kollas igenom. Känns bra att allt snart är färdigt! :)

Denna gransångare, SP 0530, är en av få gransångare som blivit könsbestämda (är en hona). Dessutom har hon kontrollerats två gånger under sitt liv. Det här är den andra gången, den 4 september 2010.

Långfredagens arbete

Hej igen!

Idag har jag inte jobbat speciellt mycket på arbetet, men det har åtminstone blivit ett par timmar. Under dem har jag skrivit mer på resultatet, och nu har jag även börjat skriva på själva texten. Har dock fortfarande lite diagram/tabeller att lägga in, men den delen är i princip klar nu. :) Blev tyvärr inte klar med skrivandet av resultatet, men det får jag hoppas att jag blir imorgon istället! :) Jag ska försöka att uppdatera bloggen imorgon så att man kan se vad jag fått gjort.

Men fram tills vi hörs igen, GLAD PÅSK! :D

Skärtorsdagens arbete

Hej!

Idag har jag arbetat med resultatet av mitt arbete igen. Nu är nästan alla diagram inlagda och har skrivit om de flesta. Det som nu saknas är att skriva själva texten till resultatet och att lägga in och skriva om de diagram/figurer som saknas. Sedan är jag klar med den delen av arbetet! :) Förhoppningsvis blir jag klar med det imorgon. Det skulle varit väldigt bra, för måste ju skriva diskussionen med. Har skrivit ner lite tankar till den här och var, men måste ju samla dem och analysera lite mer ingående. ;) Men förhoppningsvis ska det gå bra och jag hoppas att jag hinner med en del imorgon! Nu ska jag i alla fall sova, så hörs imorgon.

Ha en bra påskhelg!

Nu håller gransångarna på att anlända till Sverige! Fåglarna är tydliga vårtecken. Foto: Nick Ford
Bildkälla

Börjat skriva på resultatet

Okej, det blev visst inget inlägg igår kväll. Jag glömde av tiden lite när jag satt med mitt arbete faktiskt. Men fick i alla fall mycket gjort, så det är jag glad över! Gjorde ännu ett litet diagram och har börjat lägga in diagram/tabeller i själva uppsatsen och skriva om dem. Har faktiskt lagt in en stor del, men det är några som återstår (inklusive de som jag är mest osäker på hur jag ska göra med). Men i vilket fall som helst känns det bra att se att det händer något med arbetet, då blir man motiverad! Annars kan jag väl säga att min motivation inte varit lika hög som tidigare, kanske för att jag fått en liten överdos av gransångare, statistik och skrivande det sista? ;) Och sen blir jag lite skräckslagen av att se hur antalet sidor på rapporten ständigt växer... Undrar vad sidantalet ska sluta på? För tillfället ligger det på 26 sidor (men 6071 ord, så diagrammen tar upp mycket utrymme)!

Det senaste diagrammet. Det visar hur stor andel av fåglarna som har en vinglängd mindre än 60 mm. Dessa borde främst vara honor då ingen av de undersökta honorna hade en vinglängd som översteg 59 mm. Att fördelningen blir förhållandevis jämn stöder teorin om att honor ska ha kortare vinglängd, främst under 60 mm.

Men det känns som om slutmålet börjar bli möjligt att se framför sig och det kommer att kännas väldigt skönt när det här arbetet är avklarat. Så många timmar som jag har lagt ner på det måste det ju bli bra? Eller...? Jag ska göra mitt bästa in i det sista nu! :)

Diagrammen nästan klara!

Inget inlägg på några par dagar, så här kommer en uppdatering:

Sedan i lördags har jag i princip blivit klar med mina diagram, även om jag har lite problem med hur jag ska presentera vissa saker på bästa sätt. Speciellt frågeställningen "hur har individer förändrats från märkningstillfället till återfångsttillfället?" är inte så lätt att besvara fullt ut, delvis eftersom det är lite svårt att presentera data på ett passande sätt. Men får se om jag hittar ett bra sätt att presentera datan. Annars så går den att väva in i andra delar av mitt arbete.

Det här diagrammet visar förutom fördelning av olika månader även hur antalet har förändrats mellan olika år. Jämför med diagrammen här som bara visar hur andelen fåglar fångade per månad har förändrats mellan olika år. Det negativa med denna typ av diagram är dock att små andelar inte syns lika tydligt, men jag tycker nog det är värt det om det istället tydligt visar antal. Det gör att olika år (tidsintervall) lättare går att jämföra.

Det här linjediagrammet visar antalet fångade gransångare mellan juli och november 1992-2001. Under den här tidsperioden var antalet individer av rasen collybita mycket lågt (jämför diagrammet längst ner i detta inlägg). Alla fåglar fångade innan september borde anses vara collybita, senare fåglar borde nästan uteslutande tillhöra den nordliga rasen abietinus. Diagrammet visar att flyttningen hos nordliga gransångare når sin topp under första halvan av oktober.

Fåglar fångade mellan maj och augusti bör tillhöra rasen collybita då de nordliga gransångarna inte flyttat än. Därför visar det här diagrammet samtidigt beståndsutvecklingen av rasen collybita i området runt Industriängarna mellan åren 1992 och 2012.

Linjediagrammet ovan visar hur antalet fångade fåglar under försommar/sommar och under höst skiljer sig åt under perioden. Den här typen av diagram visar tydligt förändringar och skillnader över tid.

Förutom att ha gjort en hel del diagram så har jag även gjort lite tabeller och figurer. Figurerna visar återfynd hos olika gransångare. Dessutom har jag lagt in förklaringar till de olika fettklasser och ruggningsstadium som jag använder mig av i mitt arbete. Men jag vet ännu inte i vilken del av arbetet de ska ligga.

Detta är en av de figurer jag gjort. Denna visar hur individen RU9035 flyttat under hösten 2012. Den ringmärktes i juli på Industriängarna och kontrollerades i oktober på Danmarks sydligaste udde. Pilen visar avståndet fågelvägen och inte nödvändigtvis exakt hur fågeln flugit.

Detta var lite kortfattat vad jag gjort innan idag. Lite senare ikväll kommer ett inlägg om vad jag gjort idag, så kika in då. :)

Inte (tillräckligt) mycket gjort idag tyvärr...

Hej!

Här kommer ett sent inlägg som jag tänkte skulle ge lite klarhet i vad som skett idag.

Och tyvärr är det inte så mycket. Eller ja, i alla fall inte om man jämför med vad jag BORDE ha hunnit med idag. En vanlig dag hade det varit ganska mycket arbete, men jag skulle verkligen ha behövt göra mer idag. Jag jobbade ungefär 7 timmar med arbetet totalt tror jag, men under de timmarna var jag tyvärr inte så effektiv. Först satt jag och fixade med referenser till arbetet alldeles för länge och kom knappt någonstans (de är lite kluriga tycker jag). Sedan satt jag med data som handlade om ruggning, och det gick bättre även om det tog lite tid att komma igång med det. Är i alla fall nöjd med de diagram jag faktiskt fick gjort till slut!

Såhär blev diagrammen till slut! PJM står för post juvenile moult (ungfågelruggning) och delas in i 7 olika stadier, där 0 betyder att ruggningen inte påbörjats och 6 betyder att den är slutförd. Med hjälp av cirkeldiagram kan man lätt få en överblick över hur fördelningen av olika ruggningsklasser ser ut under olika månader. Det tycker jag ger en bra bild om vad som är vanligt förekommande varje månad.

Som man kan se är det en väldigt stor skillnad mellan månaderna augusti och september. Det sker en total omställning från det att det under augusti är vanligast förekommande att ruggningen inte påbörjats till det att det är vanligast att fågeln är färdigruggad. Intressant! Detta blir en diskussionsfråga, och jag har redan lite funderingar på hur det kan ligga till.

Imorgon blir det till att fortsätta göra diagram. Får se hur många jag hinner, känner att jag verkligen måste bli klar med dem snart. Idag borde jag hunnit göra mer och jag ligger efter i min egen planering. Så måste se till att försöka ta ikapp lite imorgon!

Ha en skön kväll så hörs vi kanske imorgon? ;)

Blogginlägg, blogginlägg...

Något mer som gjorts idag förutom tre nya blogginlägg?

Sanningen är att dessa tagit upp mycket tid, och det har gjort att jag inte hunnit med allt på min personliga planering. Men trots allt är 4 av 5 punkter avklarade idag, och det måste ju ändå anses som ganska bra. Men detta betyder att det blir desto mer att göra imorgon, så då får jag allt se till att jobba på!

De fyra saker jag fick gjort idag som jag skulle göra enligt min planering var att jag hade handledning (se förra inlägget), pratade kort med Thomas Liebig i telefon, skrev klart om Industriängarna i bakgrunden (egentligen gjordes detta i princip klart redan igår) och skrev en fullständig källförteckning över källorna till bakgrunden med undantag för några källor som jag fortfarande är lite osäker på hur de bör refereras (detta får bli ett av morgondagens många projekt). Samtalet med Thomas gick på ca 5 minuter och handlade bara om några korta frågor om Industriängarna jag glömt ställa igår plus en annan fråga som rörde arbetet (den senare handlade om jag fick använda bilder på Thomas i mitt arbete – trodde allt att det var okej men man måste ju alltid fråga om sådant ändå). Jag fick ett tillfredsställande svar på alla frågor med undantag för en snabbfråga om Industriängarna (hur många arter har fångats i området?) som Thomas inte var helt säker på, även om han trodde att det var 88 st. Men han har ju informationen någonstans så jag kanske kan få den informationen en annan dag, kan kanske skicka ett mail eller nåt om det. Annars så är det inte livsavgörande information, även om den är intressant.

Det jag inte hann med idag var att göra ett diagram om eller på annat sätt visa hur ruggningen hos gransångare på Industriängarna ser ut. Allt skrivande här på bloggen har tyvärr tagit upp för mycket tid, och även källförteckningen har varit tidskrävande. Men får försöka hinna med det imorgon istället.

Så, nu avslutar jag detta fjärde inlägg idag (!) med att säga god natt. Själv ska jag i alla fall sova nu, det tycker jag allt jag förtjänar efter allt arbete. :)

Senaste och förhoppningsvis sista projektplanen!

Hej!

Här kommer dagens tredje inlägg. Tänkte att jag skulle uppdatera den hela två dagar gamla projektplanen. Det finns två skäl för detta. Det första är att mitt slutdatum har skjutits upp till runt påsklovet då Thomas har erbjudit sig att läsa igenom min uppsats innan jag skickar in den. Det är osäkert hur lång tid det tar för honom att göra detta, och därför kommer jag inte kunna sätta något definitivt slutdatum för arbetet, utan bara ett förväntat ungefärligt datum, vilket troligen blir veckan efter påsk (v.15). Det andra skälet jag har för att uppdatera projektplanen är att även "gammal planering" ska finnas med, d.v.s. vad jag utfört tidigare under arbetets gång. Denna information fanns inte i min förra plan då jag tagit bort sådan info allt eftersom jag uppdaterat gamla planer. Så den måste läggas till. Dessutom kände jag att jag behövde göra projektplanen mer översiktlig och inte så detaljerad som de tidigare planerna varit. Med andra ord behövdes det en ny projektplan! Förhoppningsvis är denna den sista jag gör innan arbetet är klart.

Här under ses resultatet av minst en halvtimmes genomgångar av både gamla och nya inlägg här i bloggen (tänk vad bloggen är bra alltså!):

Innehåll	Beskrivning
Syfte Frågeställning Avgränsning	Syftet med undersökningen är att med hjälp av data kopplad till ringmärkningsområdet Industriängarna i Stenungsund undersöka fågelarten gransångare. Avsikten är att undersöka de aktuella fåglarna utifrån ålder, vinglängd, vikt, fettklass och ruggningsstadium vid tillfället för fångsten, samt det datum och klockslag de infångades. Målet är att även återfynd av fåglar med anknytning till Industriängarna undersöks, liksom att undersöka om det går att urskilja mönster för kön och underart. Intentionen är dessutom att antalet fångade gransångare mellan olika år jämförs för att se om man kan urskilja en förändring över åren. Detta breda syfte ger ett flertal frågeställningar, vilka preciserar undersökningens omfattning. Hur ser åldersfördelningen ut hos de gransångare som fångats på Industriängarna? Hur lång är vinglängden hos de infångade individerna? Hur mycket väger fåglarna vid fångsttillfället? Hur ser fördelningen av gransångare ut med avseende på fettklass? Finns det samband mellan vikt och fett samt tid på året hos de fångade individerna? Hur inverkar vinglängden på vikten? Hur ruggar gransångaren? Hur ser gransångarens flyttningsvanor ut? Hur har individer förändrats från märkningstillfället till återfångsttillfället? Finns det några tydliga skillnader mellan honor och hanar samt mellan olika underarter? Har en förändring skett vad gäller de fångade gransångarna över åren? Undersökningen avgränsas till att omfatta en fågelart, gransångare, som undersöks utifrån data insamlad i samband med ringmärkning. All data som rör gransångare är avgränsad till individer som har anknytning till Industriängarna i Stenungsund, antingen genom att de märkts eller kontrollerats genom återfångst i området. Det tidsintervall som ringmärkning på gransångare bedrivits på Industriängarna är 1992-2012 och samtidigt det intervall som avgränsas i den här undersökningen.
Metod Material	Använda mig av insamlad information (data) om gransångare under de år som ringmärkning bedrivits på Industriängarna. Tänkt att sammanställa olika tabeller och diagram över gransångare i arbetet, som huvudsakligen ska vara skriftligt. Information om arten gransångare, fågelflyttning, ruggning, Industriängarna och även om ringmärkning måste inhämtas för att slutsatser ska kunna dras ur arbetet. Denna information hämtas från olika källor, såsom böcker, internet och  expertkunskap från Thomas. Ska även använda mig av egna foton/skisser i mitt arbete.
Tidsplan	sommarlovet – bestämma ämne för projektarbetet, kolla upp framtida ev. källor om ämnet v.34-40 förarbete – få respons på arbetet, börja smått med förberedelser, faktaletande, ringmärkning v.41-46 uppehåll på grund av privata skäl v.47-50 återuppstart, uppdatering av blogg och faktaletande v.51-52 inhämtning av data, överblickning av datan, litteraturstudier v.1-3 litteraturstudier, fixa foton, sortering av rådata, skrivande av uppsats v.4-7 presentation av data (diagram), skrivande på uppsats, framförande av muntlig presentation (delredovisning) v.8-11 presentation av data, skrivande på uppsats v.12-13 presentation av data klar, uppsatsskrivandet färdigt, hela arbetet klart; skickas in till Thomas Liebig (ornitolog) v.14-15 får tillbaka arbetet som ses över och slutförs för att sedan skickas in till handledaren
Presentation Redovisning	Vetenskaplig uppsats Kort muntlig presentation redan gjord torsdag v.7

Om diskussionen

Hej där!

Har inte skrivit så mycket här på bloggen om vad jag tänkt mig diskutera i arbetets diskussion, även om jag självklart hela tiden har haft tankar om det. Därför tycker jag det är dags att presentera lite hur jag tänker runt diskussionen.

Väldigt övergripande så kan jag ju säga att diskussionen kommer att handla om att analysera resultatet av mitt arbete (främst diagram) utifrån den information som står i bakgrunden i arbetet. Jag ser bakgrunden både som något som ska ge en en uppfattning av ämnet och något som utgör grunden för att man ska kunna tolka resultatet  (är ju ett naturvetenskapligt arbete och detta arbetssätt är ju inte så ovanligt inom området...). Dessutom ska självklart även eventuella felkällor tas upp och diskuteras liksom tankar om hur arbetet kunde gjorts bättre. Slutsatserna dras självklart även i denna del av arbetet, även om all fakta presenterats i resultatet och bakgrunden (med fakta i resultatet menar jag själva undersökningen). Om det passar kommer jag även skriva lite om hur jag hur arbetet påverkat mig och liknande. Annars så lämnar jag sådana tankar åt PM:et senare.

Här under visas ett exempel på hur ungefär jag tänkt föra diskussioner kring mitt resultat:

Detta diagram visar åldersfördelning hos alla gransångare som fångats på Industriängarna som blivit åldersbestämda. n=879

Detta diagram kan jag diskutera utifrån att jag vet att dödligheten bland unga gransångare är extremt hög, nämligen ca 80%. Den höga dödligheten bland ungfåglar (och även vuxna) leder till att många ungar behöver födas varje år för att gransångaren som art ska kunna fortleva – en gransångarhona kan lägga 4-8 ägg två gånger om året. En majoritet av de fåglar som ingår i det här diagrammet är fångade efter gransångarnas häckningstid, då populationen är som maximal för arten och till stor del består av just ungfåglar. Den åldersfördelning som resultatet visar är därför inte så förvånande, utan ganska trovärdig.

Det finns dock felkällor. En felkälla är att alla fåglar som någon gång kontrollerats på Industriängarna har varit äldre än 1K (d.v.s. inte årsungar utan äldre, 2K+). Dessa har ingått i resultatet två gånger eller mer, vilket gör att andelen gamla fåglar troligen är något överskattad. En annan möjlig felkälla är att vissa individer kan ha blivit felbedömda vad gäller ålder. Om denna felkälla förekommer så saknar den nog dock någon större betydelse för resultatet då detta troligen är ovanligt. Det skulle också hypotetiskt kunna vara så att unga och äldre fåglar har olika stora tendenser att fångas. Slumpen är även den en felkälla i mitt arbete, men den borde inte spela alltför stor roll vad gäller det här resultatet då antalet fåglar som fångades var 879 st, vilket är ett ganska högt tal. Men det hade självklart varit ännu bättre om underlaget innehållit ännu fler fåglar – då skulle slumpen fått mindre spelrum.


Tänkte få in ett inlägg till idag om vad jag åstadkommit under resten av dagen, så kika gärna in senare!