Ringmärkning

Den första gången en fågel blev ringmärkt var 1899 i Danmark. I Sverige var den första fågeln som fick en metallring runt benet en fjällvråk som märktes 1911. Vid ringmärkning måste fåglarna normalt sett först fångas med hjälp av nät eller fällor. Japanska slöjnät är den allra vanligaste fångstmetoden – dessa nät är mycket mjuka och tunna, försedda med fickor som fågeln faller ner i när den flyger in i nätet.

När man väl fångat en fågel förses den med en metallring runt tarsen – den kroppsdel som på en fågel ser ut att vara smalbenet men i själva verket motsvarar delen mellan vristen och tårna på oss människor. Ringens vikt för en småfågel motsvarar ungefär vikten av ett armandsur hos en människa, och på den står det en adress och ett id-nummer.

Metallringen som fågeln, här en järnsparv, förses med motsvarar vikten av ett armbandsur för en människa.

Förutom att en fågel vid ringmärkning förses med en ring, samlas även olika data in. Art, plats, tid och datum antecknas, liksom ofta även ålder, kön, vikt, vingens längd, hur mycket fett fågeln samlat på sig och hur långt den kommit i ruggningen (byte av fjäderdräkt). Mängden fett en fågel bär på går att se genom att man försiktigt blåser undan fjädrarna, då fett lagras direkt under den genomskinliga huden.

I Sverige ringmärks varje år ca 300 000 fåglar och av dessa återfinns ca 1 %, men siffran skiljer sig mycket mellan olika arter. Individer av större arter har större sannolikhet att fångas igen. Som exempel kan tas att återfyndsandelen är 12,0 % hos kråka, 1,2 % hos den mindre staren och endast 0,1 % för den lilla lövsångaren. (Siffrorna gäller perioden 1911-2008, lista finns här.) Trots den många gånger låga återfyndsandelen så ger de få återfynden viktig information i och med att data kan jämföras mellan olika tidpunkter.

Endast 1 av 1 000 lövsångare som ringmärks återfångas.

Exempel på information som kan samlas in vid återfångster är till exempel hur gammal en fågel kan bli. Sveriges äldsta fågel, en sillgrissla, kontrollerades levande på häckplatsen 2008 vid en ålder av 42 år och 10 månader. Samtidigt blev Sveriges äldsta kungsfågel, som är Sveriges minsta fågelart, 3 år och 5 månader, så det varierar mycket. Men utan ringmärkningens hjälp skulle det vara svårt att få denna typ av information hos vilda fåglar.

Så om du hittar en fågelring, skicka in den – den kan ge viktig information!