Gransångare (Phylloscopus collybita)

Gransångaren, Phylloscopus collybita, är en liten fågel som är nära släkt med vår vanligaste fågelart lövsångaren. Den blir 10–12 cm lång och väger inte mer än en stiftpenna. Arten är gråbrungrön på ovansidan och smutsvit på undersidan med gula inslag på strupe och bröst. Den är till utseendet mycket lik sin släkting, men har normalt mörkare ben, mer dämpade färger och ett otydligare ögonbrynsstreck. Att skilja dem åt blir genast mycket lättare när den öppnar näbben och sjunger sin karakteristisk taktfasta och klara sång "sill-salt-sill-sill-salt".

Gransångaren är mycket lik lövsångaren men har mörkare ben, mer dämpade färger och ett otydligare ögonbrynsstreck.

Artens taxonomiska ställning är lite invecklad. Fram tills nyligen inbegrep arten gransångare även den iberiska gransångaren (P. ibericus) , kanariegransångaren (P. canariensis) och kashmirgransångaren (P. sindianus). Nu anses de vara separata, men ändå närstående, arter. Gransångaren har i nuläget dessutom sex erkända underarter.

Den här lilla sångaren går att hitta från Skandinavien i norr till medelhavsområdet i söder och från Irland i väst till Sibirien i öst. I Sverige häckar två underarter av gransångare, rasen abietinus i norra delen av landet och rasen collybita i södra och sydvästra Sverige. Arten är en flyttfågel som tillbringar den kalla delen av året i medelhavsområdet eller i Afrika söder om Sahara och återkommer i mars–april för att häcka. Hanen börjar då genast sjunga. Honan lägger 4–8 ägg i ett bo som ofta placeras direkt på marken, och ofta hinner paret med två kullar under en säsong. I september–oktober bär det av söderut mot varmare trakter.

Ofta hinner ett gransångarpar föda upp två kullar om året med 4–8 ungar i varje. Fotograf: Sergey Yeliseev
Bildkälla

Skog, parker och trädgårdar är alla lämpliga häckningsmiljöer, även om den nordliga rasen är mer kräsen av sig. Insekter och spindlar utgör bytesvalet. Gransångaren lever ett hårt liv och den hittills äldsta individen kontrollerades levande av ringmärkare vid en ålder av åtta år, en mycket hög ålder för en gransångare då de flesta inte ens överlever sin första vinter.

Världspopulationen av gransångare uppskattas mycket grovt till 200–700 miljoner adulta individer med 100–400 000 par i Sverige. Den sydliga rasen collybita är en nykomling i den svenska faunan som började etablera sig i södra Sverige under 1970-talet och som håller på att bli en allt vanligare häckfågel som sprider sig allt längre norrut.

Den sydliga rasen collybita är ny i den svenska faunan, och har dykt upp först de senaste decennierna.

Industriängarna

Industriängarna är ett område i Stenungsund som ligger på Borealis mark nära industriområdet – därav namnet. Ringmärkning av flyttande småfåglar har bedrivits där sedan sensommaren 1991. Under de första åren användes endast ett mindre antal nät och ringmärkningen skedde osystematiskt. Men 1995 byggdes en liten ringmärkningsbod och efter det blev ringmärkningen mer standardiserad. Antalet nät har därefter successivt ökat till dagens 18. Idag fångas det varje år fåglar på Industriängarna från mitten av juli till månadsskiftet oktober/november.

Svarthätta, här en hona, hör till de arter som ofta fångas på Industriängarna.

Talgoxar är även de mycket vanliga i näten, men den här som är partiellt albino tillhör rariteterna. 

Från 1997 har förutom "vanlig ringmärkning" även CES-märkning bedrivits i området. CES står för Constant Effort Sites och är ett nationellt projekt vars syfte är att undersöka fåglar under häckningperioden. På 20–30 platser runt om i Sverige fångas det varje år fågel vid tolv tillfällen under maj–augusti. Till skillnad från vid den "vanliga fångsten" används det vid CES inga inspelningar av fågelsång för att locka till sig fåglar. Detta är annars en effektiv metod för att fånga många fågelarter.

Själva miljön runtomkring Industriängarna består av flera olika naturtyper. Där finns en högörtäng, sumpskog och ett vassdominerat område med dammar. Tidigare var högörtängen en åkermark, men när dess dräneringssystem slutade fungera övergavs den och Industriängarna blev allt blötare och mer vassbevuxet – idag är området ett igenväxande kulturlandskap. Nya fåglar som dykt upp i området under igenväxningsprocessen är brunsiska, en sydlig ras av gråsiska, och den sydliga rasen collybita av gransångare.

Industriängarna är ett igenväxande kulturlandskap.

Industriängarna hittar du här:

Visa större karta

Ringmärkning

Den första gången en fågel blev ringmärkt var 1899 i Danmark. I Sverige var den första fågeln som fick en metallring runt benet en fjällvråk som märktes 1911. Vid ringmärkning måste fåglarna normalt sett först fångas med hjälp av nät eller fällor. Japanska slöjnät är den allra vanligaste fångstmetoden – dessa nät är mycket mjuka och tunna, försedda med fickor som fågeln faller ner i när den flyger in i nätet.

När man väl fångat en fågel förses den med en metallring runt tarsen – den kroppsdel som på en fågel ser ut att vara smalbenet men i själva verket motsvarar delen mellan vristen och tårna på oss människor. Ringens vikt för en småfågel motsvarar ungefär vikten av ett armandsur hos en människa, och på den står det en adress och ett id-nummer.

Metallringen som fågeln, här en järnsparv, förses med motsvarar vikten av ett armbandsur för en människa.

Förutom att en fågel vid ringmärkning förses med en ring, samlas även olika data in. Art, plats, tid och datum antecknas, liksom ofta även ålder, kön, vikt, vingens längd, hur mycket fett fågeln samlat på sig och hur långt den kommit i ruggningen (byte av fjäderdräkt). Mängden fett en fågel bär på går att se genom att man försiktigt blåser undan fjädrarna, då fett lagras direkt under den genomskinliga huden.

I Sverige ringmärks varje år ca 300 000 fåglar och av dessa återfinns ca 1 %, men siffran skiljer sig mycket mellan olika arter. Individer av större arter har större sannolikhet att fångas igen. Som exempel kan tas att återfyndsandelen är 12,0 % hos kråka, 1,2 % hos den mindre staren och endast 0,1 % för den lilla lövsångaren. (Siffrorna gäller perioden 1911-2008, lista finns här.) Trots den många gånger låga återfyndsandelen så ger de få återfynden viktig information i och med att data kan jämföras mellan olika tidpunkter.

Endast 1 av 1 000 lövsångare som ringmärks återfångas.

Exempel på information som kan samlas in vid återfångster är till exempel hur gammal en fågel kan bli. Sveriges äldsta fågel, en sillgrissla, kontrollerades levande på häckplatsen 2008 vid en ålder av 42 år och 10 månader. Samtidigt blev Sveriges äldsta kungsfågel, som är Sveriges minsta fågelart, 3 år och 5 månader, så det varierar mycket. Men utan ringmärkningens hjälp skulle det vara svårt att få denna typ av information hos vilda fåglar.

Så om du hittar en fågelring, skicka in den – den kan ge viktig information!

PROJEKTARBETET ÄR KLART! :D

Hejhej!

Nu har jag skickat in arbetet slutligt! :D Det blev ingen respons eftersom Thomas tyvärr inte hann med det, men är nöjd med arbetet ändå och han skulle ändå läsa igenom det. :) Arbetet har i princip varit klart i en dryg månad nu, så idag läste jag igenom det lite snabbt och ändrade lite detaljer bara, sedan skickade jag in det! Känns bra att ha fått det gjort, detta arbete som tagit mig ganska så mycket mer än 100 timmar... Men det har varit otroligt roligt och lärorikt också! Nu är det bara PM kvar, sedan är jag helt färdig! :D  Men tänkte lägga upp några korta inlägg till som bara innehåller information om det jag arbetet med, så att man kan få lite info om det här på bloggen. :) Här under kommer den uppdaterade projektplanen (den är i princip densamma som innan, men ändå).

Innehåll	Beskrivning
Syfte Frågeställning Avgränsning	Syftet med undersökningen är att med hjälp av data kopplad till ringmärkningsområdet Industriängarna i Stenungsund undersöka fågelarten gransångare. Avsikten är att undersöka de aktuella fåglarna utifrån ålder, vinglängd, vikt, fettklass och ruggningsstadium vid tillfället för fångsten, samt det datum och klockslag de infångades. Målet är att även återfynd av fåglar med anknytning till Industriängarna undersöks, liksom att undersöka om det går att urskilja mönster för kön och underart. Intentionen är dessutom att antalet fångade gransångare mellan olika år jämförs för att se om man kan urskilja en förändring över åren. Detta breda syfte ger ett flertal frågeställningar, vilka preciserar undersökningens omfattning. Hur ser åldersfördelningen ut hos de gransångare som fångats på Industriängarna? Hur lång är vinglängden hos de infångade individerna? Hur mycket väger fåglarna vid fångsttillfället? Hur ser fördelningen av gransångare ut med avseende på fettklass? Finns det samband mellan vikt och fett samt tid på året hos de fångade individerna? Hur inverkar vinglängden på vikten? Hur ruggar gransångaren? Hur ser gransångarens flyttningsvanor ut? Hur har individer förändrats från märkningstillfället till återfångsttillfället? Finns det några tydliga skillnader mellan honor och hanar samt mellan olika underarter? Har en förändring skett vad gäller de fångade gransångarna över åren? Undersökningen avgränsas till att omfatta en fågelart, gransångare, som undersöks utifrån data insamlad i samband med ringmärkning. All data som rör gransångare är avgränsad till individer som har anknytning till Industriängarna i Stenungsund, antingen genom att de märkts eller kontrollerats genom återfångst i området. Det tidsintervall som ringmärkning på gransångare bedrivits på Industriängarna är 1992-2012 och samtidigt det intervall som avgränsas i den här undersökningen.
Metod Material	Använda mig av insamlad information (data) om gransångare under de år som ringmärkning bedrivits på Industriängarna. Tänkt att sammanställa olika tabeller och diagram över gransångare i arbetet, som huvudsakligen ska vara skriftligt. Information om arten gransångare, fågelflyttning, ruggning, Industriängarna och även om ringmärkning måste inhämtas för att slutsatser ska kunna dras ur arbetet. Denna information hämtas från olika källor, såsom böcker, internet och  expertkunskap från Thomas. Ska även använda mig av egna foton/skisser i mitt arbete.
Tidsplan	sommarlovet – bestämma ämne för projektarbetet, kolla upp framtida ev. källor om ämnet v.34-40 förarbete – få respons på arbetet, börja smått med förberedelser, faktaletande, ringmärkning v.41-46 uppehåll på grund av privata skäl v.47-50 återuppstart, uppdatering av blogg och faktaletande v.51-52 inhämtning av data, överblickning av datan, litteraturstudier v.1-3 litteraturstudier, fixa foton, sortering av rådata, skrivande av uppsats v.4-7 presentation av data (diagram), skrivande på uppsats, framförande av muntlig presentation (delredovisning) v.8-11 presentation av data, skrivande på uppsats v.12-14 presentation av data klar, uppsatsskrivandet färdigt, hela arbetet klart; skickas in till Thomas Liebig (ornitolog) v.20 arbetet skickas in senast denna vecka
Presentation Redovisning	Vetenskaplig uppsats Kort muntlig presentation redan gjord torsdag v.7

Ha det så bra ute i det strålande vädret nu! :)